Min goda hälsosamma frozen cheesecake – sockerfri

Botten / Krisp

½ dl kokosolja
2 dl havregryn
1 dl kokosflingor
1-2 dl hackade valnötter

Smält kokosoljan, jag kör den försiktigt i micron. Blanda ihop allt och bred ut i botten på en form. Om du vill ha ett lager krisp i mitten av kakan, spara hälften i en skål eller gör en omgång till.

Fyllning

½ dl svensk honung
3 ägg
1 tsk vaniljpulver (inte vaniljsocker)
3 dl vispgrädde
200 g Philadelphiaost

– Ta fram tre bunkar och en elvisp.
– Vispa äggula och honungen. Diska visparna så ingen äggula kommer med till nästa bunke.
– Vispa äggvitan till ett hårt skum.
– Vispa grädden fluffig, inte för hård.
– Vispa ner Philadelphiaost och vaniljpulver i bunken med äggulor. Vispa sakta ihop äggulesmeten med grädden. Rör till sist ner äggvitan med en slev.

Häll över blandningen över botten.

In i frysen över natten.

 

Minska på sopor, en grön handling

En hållbar livsstil och ett grönt liv kan se ut på olika sätt. Det finns vissa grundläggande åtgärder eller val i sin livsstil som jag anser är grundstenarna i en hållbar livsstil för en grönare miljö och en friskare planet. Av dessa val och åtgärder uppstår en grönare själ och ett mindre stressat liv. Det där med att stressa ner återkommer jag till i nästan alla mina blogginlägg då jag älskar att göra en reflektion mellan det gröna och stress. Lev grönt och du får garanterat bättre kontroll på din stress. Stresskontroll ger stora hälsovinster och minskar dramatiskt risken för flertalet sjukdomar på kort- och långsikt. Som vi alla vet är psykisk ohälsa ett växande problem i samhället, framförallt bland kvinnor, därför tycker jag symboliken med att det gröna livet ger mindre stress är tilltalande. Det gröna livet är lika komplext som livet är, en av grundstenarna är hantering av sitt eget avfall – i form av sopsortering, återvinning, återbruk och kompostering. 

P1080270 (2)
Tänk om denna fula tunna inte fanns här, vad vacker denna framsida skulle vara. Den är inte ens halvfull på två veckor. Snart dags för avveckling av soptunnan kanske. 

 

Under några år har vi i vårt hushåll lärt oss att sopsortera och återvinna mer och mer för varje år. I början är det krångligt, precis som allt man gör för första gången. Människan skaffar lätt vanor, det gäller att få med sig de bra vanorna i livet för att uppnå succé. Här kan jag ärligt säga att vi lyckats med hanteringen av vårt avfall med succé.

Alla förpackningar från maten vi handlar sorteras till återvinningen tex mjölkkartonger, köttfärsplastlådor, äggkartonger, yogurtburkar etc. De senaste åren har vi även börjat sortera mjukplast – oj vad mycket mjukplast vi tidigare har slängt. Här har vi brödpåsen, ostpåsen, chipspåsen, grönsaksplasten, alla grönsaker ifrån frysdisken etc. Det var när vi började med den riktiga hardcore sopsorteringen som vi märkte att vi nästan inte hade några sopor.

P1080303 (2)
Inte ens hälften är fyllt, dagen innan tömning.

För flera år sedan införde vår kommun matkompost-sortering i halva soptunnan. I papperspåsar la man matresterna och sedan tog kommunen reda på detta och tillverkade energi. Den som har provat vet att en papperspåse kan bli rätt så äcklig efter en tid ihop med matrester. Och att tänka sig, för den som inte har sett, dessa matrester ligga och gotta till sig två heta sommarveckor i soptunnan innan tömning. Ni kan förstå vilka äckliga larver som bildas i tunnan och vad äckligt det luktar i närheten av den. Trots detta så har vi sedan dag ett med matkompost sorterat våra matrester utan protest. Vi har gladeligen fått skura tunnan regelbundet på sommaren istället, för vi vill ha en grönare livsstil.

20170521_150049

Tills maj 2017 när vi bestämde oss för att prova en ny typ av kompostering, nämligen Bokashi.

Bokashi kompostering är ett enkelt och smart sätt att återvinna matavfall och omvandla det till jord och gödning helt utan kemikalier. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump snabbt och luktfritt till jordförbättring som direkt kan användas i rabatten och kökslandet. (Källa: Bokashi.se)

Första hinken fylldes på ca en vecka. Inga matrester är slängda i kommunens soptunna sedan dess. Det ekar i soptunnan nu, några få vanliga soppåsar med brännbart ligger där ensamma. Vi kan sortera ännu mera det avfall det vet vi, det gäller bara att ta ytterligare ett steg. Bokashi innebär att man lägga matresterna i en hink, strör på bokashi-strö en gång per dag och förvarar det med ett lock. När hinken är full ska den stå i några veckor, för att sedan grävas ner i jorden, landet eller komposten. Som bonus och guldvinst ska denna metod dessutom ge kanonbra näring till allt vi odlar. Ser fram emot att se resultat. Nu gäller det bara att metoden passar oss på sikt och att det funkar som vi har tänkt oss.

20170529_124010
En full hink med matrester och Bokashi-strö. En för oss helt ny komposteringsmetod.

Varför det är avstressande att sopsortera och hur kan jag dra den slutsatsen. Enkelt! 
– Det ger oss nöjdhetskänslor, känslan av att ha gjort något gott och bra
– Under tiden vi står och funderar på hur detta avfall ska sorteras eller plockar isär en kartong får hjärnan vila ifrån den yttre stressen. Att bara vara här och nu med sitt skärp, ger oss en möjlighet till paus.
– Alla inputs vi får från samhället om hur bra det är mer sopsortering gör att vi vet att vi borde göra detta också. Det där borde är ett ord som kan ge mycket skuld och skam, men ta tag i det där med återvinning så släpper ett ”borde” ifrån axlarna. Stoltheten tar över istället.
– Att skänka saker istället för att slänga, ger känsla av att kunna hjälp andra.
– Att återvinna istället för att bränna upp ger känsla av mindre slöseri.
– Att sälja saker ger pengar, vilket oftast innebär glädje.
– Att ta sig tid att sortera och inte ha så bråttom i sitt liv att man inte hinner ta reda på sitt eget avfall. Har man inte tid för det, då är det ett tecken på en stressad livsstil.
– Kommer säkert på fler anledningar med tiden, tänk på det du också.

Barnkalas utan sockerchock

Ni har väl sett dokumentären Sockerfilmen på SvtPlay, om inte se den direkt. Sockerdebatten är het (och har varit så ett bra tag). Forskning visar att det är inte fett som ger övervikt det är socker och kanske till och med sötningsmedel. Om man bestämmer sig för att prova att äta helt sockerfritt, alltså helt utesluta tillsatt socker i mat och dryck, då märker man hur mycket tillsatt socker man äter på en dag/vecka. Ännu en ”sporre” för att äta naturlig mat och drycker, för hälsan men också för miljön. Att tillaga all mat från grunden gör att tillsatser som inte är naturliga minskas och att sockermängden kan minskas eller uteslutas helt. Vilka magiskt stora vinster. God hälsa. Goda handlingar för en grön livsstil. Gott för plånboken. Allt detta ger en go känsla för själen.

Att ha barnkalas utan bjuda på socker är idag svårt. Samhället har byggt upp hur ett barnkalas ska se ut, alla barn vet att man frossar i socker – det är liksom det viktigaste efter paketen. Vi vill ju inte som föräldrar ha ett ”tråkigt” kalas, utan barnen måste ju få att ett kalas precis som alla andra. Lite annorlunda bara, tänkte jag. Sockerfritt!

Baka sockerfritt är inte lätt, det finns mängder med recept på nätet men det blir inte som vanliga bakverk men en hel del blir ändå gott. Rekommenderar en sida som heter http://www.bakasockerfritt.se Min dotter ville bjuda på tårta, kanelbullar och chokladbollar.

Barnkalaset startade med tacosbuffé:
– Grönsaker
– Köttfärssås kryddad med spiskummin (inte den färdiga tacokryddan, läs på påsen)
– Ost, riv din egen
– Creme fraiche
– Tacochips och tortillabröd
– Dryck vatten eller mjölk.

Sen var det fri lek innan fika stod på schemat.

P1080206

Chokladbollar, det innebär dadelbollar – alla barn älskar dem. Lägger ut recept framöver.

20170425_195819

Kanelbullar var lite tuffare, det hade jag aldrig gjort sockerfria. Den vanliga bulldegen bakades ihop men sockret byttes ut mot kokossocker i mycket mindre mängd, tillsatte kardemumma i degen och lät den jäst. Fyllningen blev smör, rivet svenskt äpple, kanel och lite kokossocker. Första plåten körde jag utan bullpapper, då blev de lite för torra för degen höll inte riktigt ihop så andra omgången la jag bullarna i bullpapper, då blev de riktigt saftiga och goa med äpplet som sötning. Med tanke på miljön brukar jag försöka undvika engångsmaterial som bullpapper och bakplåtspapper, men ibland behöver man omprioritera.

Tårtan, den kan göras på tusen olika sätt. Tyvärr är det svårt att få till en fluffig sockerkaksbotten utan flera deciliter vitt socker, så ännu har jag inget tips på en riktigt god sockerkaksbotten. Den gång blev det den här: http://tidningenhembakat.se/bloggar/fredriks-fika/smakrik-jordgubbstarta-utan-tillsatt-vitt-socker/ Den är god, men uppfyller inte helt kraven på den utsökt goda tårtan för oss vuxna men för barnen är den god och den ser ut som en vanlig tårta.

Dryck, köpte glasflaskor ifrån bebisavdelningen med äppeljuice utan tillsatt socker. Här skulle jag ha bjudit på hemkokt saft eller juice om jag hade haft någon. Barnen tyckte det var roligt att dricka ur glasflaskor istället för de vanliga sockerfyllda festisarna.

Efter fikat var det dags för lekar. På 5-års kalaset var det perfekt med ”Under hökens vingar kom” utomhus. Vid slutet av alla barnkalas ska det enligt normen vara någon typ av fiskdamm eller jakt efter godispåsen. Lägligt nog när barnen har munnen full i godis kommer alla föräldrar och hämtar alla barn. Nej nej, på vårt kalas delades inga godispåsar ut men fiskdamm skulle vi ha ändå. Se innehållet nedan, alla barnen mumsade glatt ur påsarna – inget barn frågade efter godiset. Jag blev faktiskt chockad.

P1080250
Fiskdamm. Barnen var lika glada som alltid när de fick sin efterlängtade påse.

Barn föds utan normer och regler, det är vi vuxna (och till stor del samhället) som lär våra barn vad man ska gilla, tycker och tänka. 

Knövlinger – gott och lättbakat bröd

Det där med att baka bröd är något jag drömt om. Ibland ser man en glimt av någon som bakat ett fantastiskt surdegsbröd på Instagram eller i någon tidning. Tänk om man själv kunde …

20170508_152014
Mina första ”Knövlinger”.

Att baka eget bröd innebär för mig att familjen kommer äta ännu mer hälsosamt, det blir billigare (då köptebröd är extremt dyrt) och det blir mer miljövänligt för så är det med all typ av självhushållning. Mindre gifter/tillsatser, mindre socker och mindre transporter. Jag har fått ett recept av min kära mor som hon i sin tur har fått av en gammal farbror ifrån Norra Värmland. ”Knövlinger” lyder namnet på brödet. Det ska bakas ut i ”buller”, alltså brödbullar som sedan delas vid servering. Här kommer receptet, som enligt min mor går att modifiera i mängder med olika frön, nötter, torkad frukt och kryddor.

Dag 1  ”krossdeg”

2 ½ dl krossat bovete
1 dl hela/krossade linfrön
½ dl rågkross
1 dl vetekross
7 ½ dl vatten

(allt kross går att byta ut mot 4-kornskross av samma mängd)

Blanda i en bunke och häll på vattnet. Låt stå över natten.

Dag 2  ”knövlingsdeg”

1½ pkt jäst
5 dl mjölk  (37 grader)
½ msk salt
½ dl sirap
½ dl mat- eller rapsolja
250 g keso eller yoghurt
1 ägg
1 – 1½ kg vetemjöl

Rör ut jästen i lite av den ljumma mjölken. Blanda sedan i resten av mjölken, sirap, keso/yoghurt, salt och olja. Rör ner krossdegen och ägget. Tillsätt vetemjölet tills dess att degen släpper från bunken. Låt jästa i 45 min i bunken (kan behövas två bunkar).

Baka ut till ”buller” och låt jäst på plåten ytterligare ca 15-30 min. Pensla med vispat ägg. Grädda mitt i ugnen i 7-10 min på 250 grader.

Låt svalna på galler under vackra kökshanddukar. Frys in det som skall sparas.

 

Lycka till och glöm inte att låta barnen vara med!

 

 

1 maj i min trädgård

Så var maj månad här. Som vi har längtat efter vårvärmen igen, men april har bjudit på riktigt kalla dagar. Därmed ligger växtligheten lite efter, tror jag, men jag är ingen historiker så det kanske bara är en känsla.

P1080295.JPG
Denna vackra solgula vårblomma har äntligen slagit ut i rabatten. Bladverket är oerhört gulligt, hjärtformade.
P1080298.JPG
Little Gem har kommit igång, det ska bli salladshuvuden. Lite värme på detta så säger det nog pang i tillväxten.

Känns overkligt att kunna odla sallad och lite andra ätbara saker i varmbänken när inget annat i rabatterna knappt börjat blomma. Det som är så magiskt med gammal kunskap och metoder som man genom urminnes tider tagit fram för att passa vårt klimat. Vi måste bli bättre på att acceptera och älska vårt klimat, vår växtzon och därmed anpassa oss till det. Handla och äta efter säsong, så som jorden en gång är skapad – utan konstgjorda metoder som en vardaglig metod. Både ur miljösynpunkt men även ur ett mänskligt perspektiv där vi lever med naturen, minskar stressen och inser skatterna vi har. Inget gräs är grönare på andra sidan här inte.

P1080290.JPG
Penséerna blommar, iallafall en av dem. Mina egen skördade frön, försådda inomhus och nu äntligen utplanterade på framsidan i vårsolen.
P1080282.JPG
Påskliljorna i rabatten. Förra årets krukväxt planterades ner i rabatten efter blomning, hade läst att det är så man kan ta tillvara på lökväxter. I år står den där i sin fulla blom, vilken lycka. De lyser som en guldskatt i den förövrigt vissna och bruna rabatt. Nybörjartips!
P1080279.JPG
Buxbom. Denna bild blev inte tydlig. Den ska visa på sticklingarna som jag tog ifjol på buxbomen. Bröt av små kvistar med ”klacken” kvar (en liten bit av den hårda träveden) och satte ner den i jorden. Kan vara så att jag blandade ut jorden med vanlig sand, men jag kommer inte ihåg. De ser ut att leva, mer om vart dessa ska planteras längre fram i sommar.
P1080277.JPG
Här har vi en blå skönhet. Den växer på ett inte alls så vackert ställe i år. Förra året flyttade vi på en stor prydnadsgran, då var vi tvungna att flytta på ett hav av dessa små söta vårblommor. Men till sommaren/hösten ska nog dessa planteras ut på att ställe där de nästa år kan beskådas i vackerhet – och inte under luftvärmepumpen.  De har ett marktäckande växtsätt, därför måste placeringen betänkas lite innan plantering.
P1080270
Här skymtas den nya rabatten på framsidan. Staketet och muren byggdes 2016. I år planeras ett bygge till soptunnan och brevlådan. Spaljéer till mina nyplanterade klematis ligger på tork efter målning. Kommer bli kanonsnyggt i denna rabatt.
P1080268.JPG
Vårtecken, ännu en lökväxt. Gissar på hyacint, men jag har ingen aning vilka lökar som följt med jorden när rabatten skapades i höstas.
P1080267
Nyplanterade klematis. Tyvärr kom några rejält kalla veckor med flera centimeters snö, de finns några få gröna blad längst ner. Man ska inte vara för snabb, men man vill ju handla innan de vackraste växterna tar slut. Lärdom.
P1080266
Pionerna. Som jag älskar pioner. Ifjol fick jag en rejält stor delad planta av min mor, hon har stans finaste och kraftigaste pioner. De ser ut att komma upp fint i år hos mig. Hoppas bara att de blommar, vilket är tveksamt då pioner inte ska gilla att flyttas.
P1080264.JPG
Tur man har Scilla. Ett stor område i gräsmattan  är i full blom. Det är ett viktigt inslag i vårblomningen hos oss. Trots mycket grävarbete i höstas på framsidan kom det upp mängder med Scillas även iår.
P1080263.JPG
Gullvivan. Ytterligare en favorit i mina rabatter, även denna gul. Tänker alltid på min gamla farmor som hade ett stort område i gräsmattan full av vilda gullvivor. De ska vara fridlysta om jag minns rätt. Detta är en rabattsort som växer i buketter, de är lättodlade och har fint bladverk efter blomning. Finns även i röd sort, den skulle jag gärna införskaffa.

Detta inlägg skrivs nu sju dagar efter fotografering, och nu har värmen slagit till och man kan inte tro sina ögon för allt som har hänt på en vecka. Ut och njut så inte missar årets häftigaste årstidsbyte.

De växer i varmbänken

Det har tagit fart ordentligt i varmbänken. Det mesta som såddes i början av april har nu tittat upp. Lyckan är totalt. Morot, sallat, rädisor, dill, spenat – som vi längtar till skörd. Sallat har vi smakat lite på, min femåriga dotter älskar helt plötsligt sallad – men endast vår egenodlade säger hon. Bonus! Lycka!

20170430_125611

Sallat Little gem är försådd inomhus. Rädisorna är snabbväxande så de har kommit långt.

20170430_125614
Dillen har jag sått i klasar. Spenat är den andra stora raden. Små små sådda rader med sommarmorot har också tittat upp. 

Senast jag mätte temperaturen i varmbänken var det inte mer än 12 grader. Årets april har ju inneburit riktigt låga temperaturer, det är först denna veckan som graderna inte varit under -5 nattetid. Dessutom hade vi mer snö på påsk än vad vi haft under hela vintern, så helt vanligt har vädret inte varit. Mycket noggranna har vi varit med att varje kväll lägga på täcket på bänken, och varje morgon innan jobbet ta av täcket. Detta för att förhindra köldknäppar som förstör sådderna. Temperaturen kunde ha varit högre inne i varmbänken för då hade sådderna kommit ännu längre, men med tanke på väderleken och att vi är nybörjare på detta så är jag nöjd med att allt lever. Små och stora plantor har tittat upp ur den otroligt vackra och näringsrika jorden. Läs mer i mina tidigare inlägg för att se varmbänkens bygge och tillverkning.

Ännu är det på tog för kallt för att så i mina vanliga odlingslådor/pallkragar. Vårblommorna har drabbats av bakslag efter bakslag, och varje morgon ligger frosten vit. Då är det så härligt med denna odling som vi kan göra mitt i Sverige, helt utan elektrisk värme. Tack vare denna uråldriga odlingsmetod, varmbänk. Jag lyssnade på Odla med P1, där de också pratade om varmbänken som en nyvunnen metod i takt med alla miljöhot och för en mer hållbar framtid. Helt naturlig värme! Den har flera vinster än värme; de ger en kraftig näring, möjlighet till tidigare odling och en utmaning/process för oss människor att lära känna naturens magiska krafter.

För dig som vill ha något att ro om, skaffa en odling och en varmbänk. Varje dag efter jobbet pysslar du om dina plantor och varmbänken – avstressande utav dess like. Jordnära.

Morotskaka med kokos – sockerfri och hälsosam

Så här i påsktider blev jag sugen på att baka något ”påskigt”, gott och utan socker. Sockerfritt vill jag baka för att påskens aktiviteter för endast handlar om socker i form av godis. Hur ska barnen kunna gå påskkärring och påskgubbe utan att få i sig sockret, nej det går inte. Så några gånger om året får jag nog acceptera att det blir en sockerkoma, i dagens samhälle. Här kommer ett recept på en morotskaka som jag tycker känns påskig till färgen och smaken. Kokos är min absoluta favoritsmak i bakning, använder det till allt. Receptet är från min nyinköpta bok: Smarta Sötsaker av Ulrika Hoffer.

P1080217 (2)
Morotskaka med kokos – sockerfri och hälsosam

10-12 bitar

4 ägg
½ dl kokosolja
1 mogen banan
4 rivna morötter (ca 400g)
3½ dl rismjöl
1 tsk vaniljpulver
1-2 tsk malen kardemumma
½ tsk salt
1 msk honung
2 dl äppeljuice
1 tsk bakpulver
½ dl riven kokos

Sätt ugnen på 200 grader.

Vispa äggen pösiga. Mixa kokosolja, banan, morötter, rismjöl, kryddor, honung, äppeljuice och bakpulver i en matberedare till en jämn smet. Vänd ner i äggen, rör ihop och tillsätt kokosen. Häll upp i en bröa springform (jag bröar med kokos) och grädda i 20-25 min.

Låt kakan svalna. Strö mera kokos ovanpå innan servering.

 

Kan tänka mig någon slags topping på skulle vara kanongott, men imorgon ska jag prova min kaka helt naturell för att verkligen känna smaken. Nästa gång kanske topping i form av något med bär tex vispgrädde och hallon/blåbär, mixade cachewnötter med nåt bär eller någon creme cheese.

 

20170413_204534
Här är boken där jag hittat receptet. Tack!

 

Sådd & plantering i varmbänken

Dagen var kommen då det var dags för sådd och planering i min varmbänk. Efter noggrann kontroll och temperaturmätning av varmbänken avgjorde jag att det nu var det dags. Topptemperaturen var 35 grader, godkänt men inte mer än så – hade önskat en högre temperatur. Sista dagarna hade temperaturen sjunkit ner till 28 grader, jag hoppas nu på att temperaturen kommer att hålla sig därikring för att få ut den effekt av varmbänken som är tänkt – en tidigare start på säsongen med värme ifrån förbränningen av hästgödsel och halm som energikälla. Kunde ju inte haft mer otur med vädret, enda natten på två veckor som det var minusgrader under natten, men jag hade som vanligt bäddat in varmbänken med dynor så jag hoppas verkligen inte att mina sådder gick förlorade.

Jag startade med att vattna varmbänken med hett guldvatten (kiss+vatten) då jag tyckte den såg torr ut och jag hoppas på en nytändning i förbränningsprocessen.

P1080171
Ny vattnad, så här ser värmekällan ut.
P1080173
Två säckar trädgårdsjord blev en kanonbra yta.
P1080174
Fröer och förkultiverad sallat.

Denna salladsplanta är superstor och kanske borde utplanterats för längesen. Här kan ni läsa om sorten och min försådd av denna vackra planta. Planterade ut den idag tillsammans med små plantor (2-3 veckor gamla, bild längre ner) av samma sallads sort. Nu har jag sått ytterligare en omgång sallat inne i mina sålådor.

P1080180.JPG
Rader ritas upp med 15 centimeters mellanrum där jag sår en sort i varje rad. Sen har jag efter att ha läst på lite grann förstått att man kan så snabbväxande växter, t ex rädisor, mellan dessa rader av sånt som är långsamt växande t ex morötter. 

Eftersom det är mitt första år med riktig odling och första året med varmbänk så är det säkert inte hundra procent rätt. Jag kommer att lära mig för varje år, men jag våga testa och jag läser på innan jag sår. Hoppas ändå på riklig skörd.

  • Sallat: Little Gem
  • Rädisa: Saxa 2
  • Sommarmorot: Berlicum 2
  • Sommarmorot: Amst Forcing 3
  • Dill: Bouquet
  • Spenat: Viking
  • Tomat: Vilma

Dillen sådde ja i klasar (ca 7-10 frön i en hög), för det har jag läst ska vara snyggt och lättskördat.

P1080190.JPG
Är så stolt över min varmbänk. Hoppas att den lever upp till min förväntan. Här syns lite av de små salladsplantorna. 

När jag tänkte och planerade i mina tankar om hur min bänk skulle se ut vid sådd och skörd så trodde jag att jordnivån skulle vara längre ner, att mellanrummet mellan jordytan och glasfönstret skulle vara större. Det blev som det blev, men nu kan jag inte sätta ut mina allt för höga tomatplantor – som jag har planerat. Så vad jag ska hitta på åt tomatplantorna det vet jag inte ännu, växthus har jag ju inget tyvärr. Något ska byggas, de vet jag.

Äntligen börjar allt grönska i min trädgård

Ärtskott på mackan – lyxfrulle

P1080115
Leverpastej med hemgjord majonnäs och färska ärtskott. Mums för mun och själ. 

Om längtan efter färska grönsaker är stor nu innan alla odlingar levererar färska primörer, prova att odla ärtskott på fönsterbrädan. Färdigt på 1-2 veckor. Jag har svårt att handla grönsaker i affären nu eftersom jag handlar efter säsong. Utländska tomater smakar ingen ting utan de har bara ett tjockt skal och en röd färg. Salladen ifrån något land långt bort i, är inge vidare för mun och hjärta. Det är ju då som dessa lättodlade ärtskott är prima pålägg på mackan, tillbehör till salladen eller bara som lite snacks när suget kommer på.

 

I ett tidigare inlägg kan du läsa om hur jag odlar mina ärtskott. Perfekt att odla med barn, det växer upp oavsett hur man gör. Skörda när de är ungefär 10 cm, för långa ärtskott blir lite träiga i smaken. De ska klippas precis ovanför det nedersta bladvecket, för då kommer det upp nya skott 1-3 ggr igen.  Klicka här för att läsa.

P1080107.jpg
Ärtskotten frodas och växer. Längst ut i vänstra hörnet växer några mungbönor som jag testade att odla, de blev inge vidare gott (rekommenderas inte). 

Miljögifter i vår närmiljö

I denna veckas WWF Eko läste jag återigen en blänkare om miljögifterna och dess påverkan. Små små inlägg och artiklar läser jag om detta ämne nästan varje vecka, jag läser visserligen ganska många tidningar – men jag tycker ändå att det är ofta. Ämnet syns i olika forum – de syns överallt, inte bara ”miljötidningar”. Det står ganska ofta om någon miljögift i våra vanliga dagstidning, det speglar hur viktigt det är – men ändå är engagemanget hos oss människor ganska litet och ovanligt. Miljö- och klimatdebatten är het i världen, och det med rätta. Där ingår det arbete och den beteende förändring som varje enskild människa kan göra – den förändringen är stor.

I tidigare inlägg har jag skrivit om att vi i vårt hushåll försöker plastbanta – det nytt begreppet för att minska användandet utav plast i det dagliga livet. Plastbanta gör jag för min egen skull, för mina barns skull och för miljön. Gifter som finns i plast, ftalater, flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och fluorerade ämnen i höga doser skadar oss människor direkt, men även i låga doser och på långsikt. Forskning har visat dessa ämnen kan ligga bakom sjukdomar som astma och allergi. De är hormonstörande och påverkar reproduktionen (svårigheter att få barn). Det senaste som jag har läst är att forskarna tror att dessa ämnen även kan ligga bakom många fall av diabetes och fetma. Alla dessa sjukdomar räknas som välfärdssjukdomar – är det inte läskigt.

Ftalater

Ftalater gör plaster och gummin mjuka. Det finns till exempel i yogabollar, badankor, vattenslangar, gamla leksaker, matlådor i plast, konstgjort skinn och plasttrycket på kläder. Ämnena läcker ut ur materialet och tas upp av kroppen, eller maten som vi människor äter upp och så får vi i oss gifterna den vägen. Källa: Kemikalieinspektionen (http://www.kemi.se)

Gör ett medvetet val – läs på och välj bort ftalaterna och de andra kända miljögifterna.

P1070835 (2)
Välj bort vattenflaskan i plast. Återanvänd absolut inte PET-flaskorna, de är inte gjorda för långtidsbruk med tanke på utsläpp av plastämnen. Tips är flaskor i metall/stål, som denna på bilden (köpt på xxl sport), utbudet på plastfria flaskor växer. Dessutom är de mycket snyggare!
P1080097.JPG
Koka och stek din mat i kastruller, grytor och stekpannor utan plast och teflon. Denna vackra gröna gjutjärnsgrytan är från märket Le Creuset – förhoppningsvis har vi den resten av livet. Investera i kvalitetsprodukter istället för att konsumera flertalet produkter i sämre kvalitet – de lönar sig i längden och är hållbart för miljön. Tänk på att ta hand om dina grytor, värm upp sakta (gasa inte på maxtemp direkt), diska inte med diskmedel, smörj in med olja efter användning och använd träverktyg (ex stekspade) till dem som inte tål att rispas av metall. 
P1080101 (2)
Byt ut alla matlådor till glas-eller stålmatlådor. Värm aldrig en plastlåda eller ett plastlock i micron, den släpper ut ännu mer gifter när plasten värms upp – rätt ut i maten. En av mina första åtgärder mot ett giftfriare liv var att byta ut matlådorna. Finns nu att köpa i vanliga matvarubutiker eller butiker som Clas Ohlson och Ikea. För matförvaring i kylskåp kan man välja att förvara maten i skålar med en tallrik som lock, eller glas/porslinslådor med lock även i glas/porslin för att helt undvika plast. För matlådan till jobbet, som ska vara i väskan, krävs de ju ett helt tätt lock – då får man kanske välja dessa glaslådor med plastlock. 

Det är roligt att skaffa sig en hållbar och giftfri livsstil – man måste tänka och reflektera över sina handlingar. Helt plötsligt ramlar det in kunskaper om kemikalier, miljö, ingredienser i matvaror, källkritik och och prismedvetenhet – områden som jag aldrig trodde att jag skulle kunna lär mig så mycket om. Att göra karriär i sin egen livsstil – det är min metod.