De växer i varmbänken

Det har tagit fart ordentligt i varmbänken. Det mesta som såddes i början av april har nu tittat upp. Lyckan är totalt. Morot, sallat, rädisor, dill, spenat – som vi längtar till skörd. Sallat har vi smakat lite på, min femåriga dotter älskar helt plötsligt sallad – men endast vår egenodlade säger hon. Bonus! Lycka!

20170430_125611

Sallat Little gem är försådd inomhus. Rädisorna är snabbväxande så de har kommit långt.

20170430_125614
Dillen har jag sått i klasar. Spenat är den andra stora raden. Små små sådda rader med sommarmorot har också tittat upp. 

Senast jag mätte temperaturen i varmbänken var det inte mer än 12 grader. Årets april har ju inneburit riktigt låga temperaturer, det är först denna veckan som graderna inte varit under -5 nattetid. Dessutom hade vi mer snö på påsk än vad vi haft under hela vintern, så helt vanligt har vädret inte varit. Mycket noggranna har vi varit med att varje kväll lägga på täcket på bänken, och varje morgon innan jobbet ta av täcket. Detta för att förhindra köldknäppar som förstör sådderna. Temperaturen kunde ha varit högre inne i varmbänken för då hade sådderna kommit ännu längre, men med tanke på väderleken och att vi är nybörjare på detta så är jag nöjd med att allt lever. Små och stora plantor har tittat upp ur den otroligt vackra och näringsrika jorden. Läs mer i mina tidigare inlägg för att se varmbänkens bygge och tillverkning.

Ännu är det på tog för kallt för att så i mina vanliga odlingslådor/pallkragar. Vårblommorna har drabbats av bakslag efter bakslag, och varje morgon ligger frosten vit. Då är det så härligt med denna odling som vi kan göra mitt i Sverige, helt utan elektrisk värme. Tack vare denna uråldriga odlingsmetod, varmbänk. Jag lyssnade på Odla med P1, där de också pratade om varmbänken som en nyvunnen metod i takt med alla miljöhot och för en mer hållbar framtid. Helt naturlig värme! Den har flera vinster än värme; de ger en kraftig näring, möjlighet till tidigare odling och en utmaning/process för oss människor att lära känna naturens magiska krafter.

För dig som vill ha något att ro om, skaffa en odling och en varmbänk. Varje dag efter jobbet pysslar du om dina plantor och varmbänken – avstressande utav dess like. Jordnära.

Morotskaka med kokos – sockerfri och hälsosam

Så här i påsktider blev jag sugen på att baka något ”påskigt”, gott och utan socker. Sockerfritt vill jag baka för att påskens aktiviteter för endast handlar om socker i form av godis. Hur ska barnen kunna gå påskkärring och påskgubbe utan att få i sig sockret, nej det går inte. Så några gånger om året får jag nog acceptera att det blir en sockerkoma, i dagens samhälle. Här kommer ett recept på en morotskaka som jag tycker känns påskig till färgen och smaken. Kokos är min absoluta favoritsmak i bakning, använder det till allt. Receptet är från min nyinköpta bok: Smarta Sötsaker av Ulrika Hoffer.

P1080217 (2)
Morotskaka med kokos – sockerfri och hälsosam

10-12 bitar

4 ägg
½ dl kokosolja
1 mogen banan
4 rivna morötter (ca 400g)
3½ dl rismjöl
1 tsk vaniljpulver
1-2 tsk malen kardemumma
½ tsk salt
1 msk honung
2 dl äppeljuice
1 tsk bakpulver
½ dl riven kokos

Sätt ugnen på 200 grader.

Vispa äggen pösiga. Mixa kokosolja, banan, morötter, rismjöl, kryddor, honung, äppeljuice och bakpulver i en matberedare till en jämn smet. Vänd ner i äggen, rör ihop och tillsätt kokosen. Häll upp i en bröa springform (jag bröar med kokos) och grädda i 20-25 min.

Låt kakan svalna. Strö mera kokos ovanpå innan servering.

 

Kan tänka mig någon slags topping på skulle vara kanongott, men imorgon ska jag prova min kaka helt naturell för att verkligen känna smaken. Nästa gång kanske topping i form av något med bär tex vispgrädde och hallon/blåbär, mixade cachewnötter med nåt bär eller någon creme cheese.

 

20170413_204534
Här är boken där jag hittat receptet. Tack!

 

Sådd & plantering i varmbänken

Dagen var kommen då det var dags för sådd och planering i min varmbänk. Efter noggrann kontroll och temperaturmätning av varmbänken avgjorde jag att det nu var det dags. Topptemperaturen var 35 grader, godkänt men inte mer än så – hade önskat en högre temperatur. Sista dagarna hade temperaturen sjunkit ner till 28 grader, jag hoppas nu på att temperaturen kommer att hålla sig därikring för att få ut den effekt av varmbänken som är tänkt – en tidigare start på säsongen med värme ifrån förbränningen av hästgödsel och halm som energikälla. Kunde ju inte haft mer otur med vädret, enda natten på två veckor som det var minusgrader under natten, men jag hade som vanligt bäddat in varmbänken med dynor så jag hoppas verkligen inte att mina sådder gick förlorade.

Jag startade med att vattna varmbänken med hett guldvatten (kiss+vatten) då jag tyckte den såg torr ut och jag hoppas på en nytändning i förbränningsprocessen.

P1080171
Ny vattnad, så här ser värmekällan ut.
P1080173
Två säckar trädgårdsjord blev en kanonbra yta.
P1080174
Fröer och förkultiverad sallat.

Denna salladsplanta är superstor och kanske borde utplanterats för längesen. Här kan ni läsa om sorten och min försådd av denna vackra planta. Planterade ut den idag tillsammans med små plantor (2-3 veckor gamla, bild längre ner) av samma sallads sort. Nu har jag sått ytterligare en omgång sallat inne i mina sålådor.

P1080180.JPG
Rader ritas upp med 15 centimeters mellanrum där jag sår en sort i varje rad. Sen har jag efter att ha läst på lite grann förstått att man kan så snabbväxande växter, t ex rädisor, mellan dessa rader av sånt som är långsamt växande t ex morötter. 

Eftersom det är mitt första år med riktig odling och första året med varmbänk så är det säkert inte hundra procent rätt. Jag kommer att lära mig för varje år, men jag våga testa och jag läser på innan jag sår. Hoppas ändå på riklig skörd.

  • Sallat: Little Gem
  • Rädisa: Saxa 2
  • Sommarmorot: Berlicum 2
  • Sommarmorot: Amst Forcing 3
  • Dill: Bouquet
  • Spenat: Viking
  • Tomat: Vilma

Dillen sådde ja i klasar (ca 7-10 frön i en hög), för det har jag läst ska vara snyggt och lättskördat.

P1080190.JPG
Är så stolt över min varmbänk. Hoppas att den lever upp till min förväntan. Här syns lite av de små salladsplantorna. 

När jag tänkte och planerade i mina tankar om hur min bänk skulle se ut vid sådd och skörd så trodde jag att jordnivån skulle vara längre ner, att mellanrummet mellan jordytan och glasfönstret skulle vara större. Det blev som det blev, men nu kan jag inte sätta ut mina allt för höga tomatplantor – som jag har planerat. Så vad jag ska hitta på åt tomatplantorna det vet jag inte ännu, växthus har jag ju inget tyvärr. Något ska byggas, de vet jag.

Äntligen börjar allt grönska i min trädgård

Ärtskott på mackan – lyxfrulle

P1080115
Leverpastej med hemgjord majonnäs och färska ärtskott. Mums för mun och själ. 

Om längtan efter färska grönsaker är stor nu innan alla odlingar levererar färska primörer, prova att odla ärtskott på fönsterbrädan. Färdigt på 1-2 veckor. Jag har svårt att handla grönsaker i affären nu eftersom jag handlar efter säsong. Utländska tomater smakar ingen ting utan de har bara ett tjockt skal och en röd färg. Salladen ifrån något land långt bort i, är inge vidare för mun och hjärta. Det är ju då som dessa lättodlade ärtskott är prima pålägg på mackan, tillbehör till salladen eller bara som lite snacks när suget kommer på.

 

I ett tidigare inlägg kan du läsa om hur jag odlar mina ärtskott. Perfekt att odla med barn, det växer upp oavsett hur man gör. Skörda när de är ungefär 10 cm, för långa ärtskott blir lite träiga i smaken. De ska klippas precis ovanför det nedersta bladvecket, för då kommer det upp nya skott 1-3 ggr igen.  Klicka här för att läsa.

P1080107.jpg
Ärtskotten frodas och växer. Längst ut i vänstra hörnet växer några mungbönor som jag testade att odla, de blev inge vidare gott (rekommenderas inte). 

Miljögifter i vår närmiljö

I denna veckas WWF Eko läste jag återigen en blänkare om miljögifterna och dess påverkan. Små små inlägg och artiklar läser jag om detta ämne nästan varje vecka, jag läser visserligen ganska många tidningar – men jag tycker ändå att det är ofta. Ämnet syns i olika forum – de syns överallt, inte bara ”miljötidningar”. Det står ganska ofta om någon miljögift i våra vanliga dagstidning, det speglar hur viktigt det är – men ändå är engagemanget hos oss människor ganska litet och ovanligt. Miljö- och klimatdebatten är het i världen, och det med rätta. Där ingår det arbete och den beteende förändring som varje enskild människa kan göra – den förändringen är stor.

I tidigare inlägg har jag skrivit om att vi i vårt hushåll försöker plastbanta – det nytt begreppet för att minska användandet utav plast i det dagliga livet. Plastbanta gör jag för min egen skull, för mina barns skull och för miljön. Gifter som finns i plast, ftalater, flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och fluorerade ämnen i höga doser skadar oss människor direkt, men även i låga doser och på långsikt. Forskning har visat dessa ämnen kan ligga bakom sjukdomar som astma och allergi. De är hormonstörande och påverkar reproduktionen (svårigheter att få barn). Det senaste som jag har läst är att forskarna tror att dessa ämnen även kan ligga bakom många fall av diabetes och fetma. Alla dessa sjukdomar räknas som välfärdssjukdomar – är det inte läskigt.

Ftalater

Ftalater gör plaster och gummin mjuka. Det finns till exempel i yogabollar, badankor, vattenslangar, gamla leksaker, matlådor i plast, konstgjort skinn och plasttrycket på kläder. Ämnena läcker ut ur materialet och tas upp av kroppen, eller maten som vi människor äter upp och så får vi i oss gifterna den vägen. Källa: Kemikalieinspektionen (http://www.kemi.se)

Gör ett medvetet val – läs på och välj bort ftalaterna och de andra kända miljögifterna.

P1070835 (2)
Välj bort vattenflaskan i plast. Återanvänd absolut inte PET-flaskorna, de är inte gjorda för långtidsbruk med tanke på utsläpp av plastämnen. Tips är flaskor i metall/stål, som denna på bilden (köpt på xxl sport), utbudet på plastfria flaskor växer. Dessutom är de mycket snyggare!
P1080097.JPG
Koka och stek din mat i kastruller, grytor och stekpannor utan plast och teflon. Denna vackra gröna gjutjärnsgrytan är från märket Le Creuset – förhoppningsvis har vi den resten av livet. Investera i kvalitetsprodukter istället för att konsumera flertalet produkter i sämre kvalitet – de lönar sig i längden och är hållbart för miljön. Tänk på att ta hand om dina grytor, värm upp sakta (gasa inte på maxtemp direkt), diska inte med diskmedel, smörj in med olja efter användning och använd träverktyg (ex stekspade) till dem som inte tål att rispas av metall. 
P1080101 (2)
Byt ut alla matlådor till glas-eller stålmatlådor. Värm aldrig en plastlåda eller ett plastlock i micron, den släpper ut ännu mer gifter när plasten värms upp – rätt ut i maten. En av mina första åtgärder mot ett giftfriare liv var att byta ut matlådorna. Finns nu att köpa i vanliga matvarubutiker eller butiker som Clas Ohlson och Ikea. För matförvaring i kylskåp kan man välja att förvara maten i skålar med en tallrik som lock, eller glas/porslinslådor med lock även i glas/porslin för att helt undvika plast. För matlådan till jobbet, som ska vara i väskan, krävs de ju ett helt tätt lock – då får man kanske välja dessa glaslådor med plastlock. 

Det är roligt att skaffa sig en hållbar och giftfri livsstil – man måste tänka och reflektera över sina handlingar. Helt plötsligt ramlar det in kunskaper om kemikalier, miljö, ingredienser i matvaror, källkritik och och prismedvetenhet – områden som jag aldrig trodde att jag skulle kunna lär mig så mycket om. Att göra karriär i sin egen livsstil – det är min metod. 

Vinbärsstöd

Äntligen har jag hittat det stöd jag vill ha åt mina vinbärsbuskar. Helt plötsligt dök det upp i mitt Instagramflöde, tack du snälla för god inspiration (ska återkomma med ditt namn när jag letat upp det).

Jag hade planerat en ritning med 22*45 lockläkt plankor men var inte helt nöjd. Hur skulle jag måla eller behandla dessa, hur skulle de exakt se ut för att bli raka och snygga. Inte var jag helt nöjd med tanken på detta men efter en del googlande så hittade jag inget bättre alternativ. Att jag inte tänkte på detta själv, kära nån. Några gamla träd/sly ifrån skogen och ett natursnöre och så var det klart!

P1080075
Mitt vinbärsstöd. Så nöjd och så snyggt. Helt ekologiskt och miljövänligt och gratis!
P1080076
Tack vare järnspettet var det inga problem att få ner det i backen trots lite frusen jordyta. 

Min mått:
Ungefär 80 cm stolpe ovan jord, 40 cm under jord. De vågrätta pinnarna är något tunnare och är ca 85 cm långa.

Natursnöret är köpt på Clas Ohlson.

Enkelt är ibland snyggast. Naturnära. Avskalat. Ekologiskt.

Att snickra/bygga en varmbänk

P1080049

En varmbänk har jag byggt. Mitt första byggprojekt där det var jag själv som var snickaren. Några beslut diskuterades med maken, men för övrigt har jag klarat mig själv. Ett bra nybörjartips, i snickarkarriären, är alltså en odlingsbänk eller en varmbänk. Nu gäller det bara att vänta och se om jag lyckats med varmbänken, blir det varmt och odlingsvänligt.

Ritning

Skissa upp en bra ritning. Utgå ifrån längd och bredd på fönstren. Tänk på att ju större bänk ju mer fyllningsmassa måste fixas, fast ju större yta att odla på.

Mina fönstermått är 93×127.
Höjden på varmbänken är på baksidan 58 cm och framsidan är 48 cm.

 

P1070938 (2)
Detta är skissen, en del blev ändrat under vägen.

Material

Regel 45×45:
-2 st 53cm
-2 st 60 cm
Panel 22×145:
-7 st 127 cm
-8st 92 cm
Lockläckt  22×45:
-1 st 127 cm
-4 st 65 cm
Skruv för utomhusbruk tex  Träskruv 4,5×50
Gångjärn 4 st (två vänster och två höger)
Fönster 4 st fönsterrutor, kittade och målade på utsidan.
Slamfärg

Så här gör du

Kapa upp 7 st panelplank och 4 st reglar med en kap- och gersåg. Skruva regeln en plankbredd in från kanten, 22mm. Reglarna ska sticka upp lite, det kapas av i slutet för att få en bra vinkel.

P1070943 (2)
Fram och baksidan på varmbänken.

Skruva ihop fönster till två lock med lockläkt.

P1070950
Fönstren skruvas ihop i par. En lockläckt i botten och i toppen.
P1070955 (2)
Plankan sticker ut neråt vilket fungerar bra vid öppning och stängning. I överkant blev det en bra planka att skruva gångjärnen i.

Kapa till åtta stycken sidopanelbitar och en lockläkt Skruva ihop sidorna. Sedan skruvade jag dit lockläkten på framsidan för att få en bra höjd och lutning.

P1070956.JPG
Skruva dit tre bitar på varje sida.

De översta sidopanelplankorna ska sågas i vinkel. Håll plankan på rätt plats, rita ett streck och såga efter strecket med cirkelsåg eller sticksåg. Skruva fast.

P1070963.JPG
Nu är lådan klar. Kan såklart användas utan lock som en vanlig odlingslåda. Med lock kallas den drivbänk eller varmbänk.

Såga av reglarna som sticker upp, följ vinkeln på den snedsågade plankan. Jag använde en sticksåg, de blev inte så rakt men en fogsvans går nog minst lika bra om inte bättre för en ovan hand.

P1070971
Här ligger fönsterlocken på. Gångjärnen är på plats i bakkant. Nu ska allt bara målas. Den blev så snygg i sin naturliga träfärg. För att klara sig utomhus måste den ju tyvärr behandlas.
P1070977
Gångjärnen placeras så att man kan ta av fönstren det ena åt vänster det andra åt höger. När växterna växt sig så stora att fönsterna inte längre behövs.

När allt var klart skruvade jag av gångjärnen och fönstren och målade utsidan i svart slamfärg. Det blev snyggt som sjutton! Alla målarfärger innehåller kemikalier just för att hålla alger, väta och beläggning borta i från trät, så att hitta något att behandla med när man bygger en låda där ekologiskt ätbara växter och grönsaker ska växa är svårt. Jag tror jag har hittat något bra alternativ med slamfärgen. Linoljefärgen var jag mest intresserad av, men denna gång blev det slamfärg. Skriv gärna emot mig gällande färgvalet om jag har helt fel, jag är inte jättepåläst måste jag erkänna. Det jag vet med hundra procent säkerhet är att undvika ”tryckat trä” alltså impregnerat virke – det blir som en giftbalja för dina växter. Aldrig mer kommer jag köpa tryckimpregnerat virke, inte till något bygge – inte ens ett tralldäck. Mer om detta i kommande inlägg, när jag lärt mig mer inom området.

P1070980

Vad en varmbänk ska innehålla och hur jag fyllde den – är en helt annan historia.

Odla ärtskott – odla med barn

Nyligen har vi börjat odla ärtskott, det är kanongott och superenkelt. Det är en perfekt odling för barn. Det är även en perfekt vinterodling inomhus när vårkänslorna och odlingsfingrarna spirar inombords. Eftersom vi försöker handla efter säsong finns det inte mycket gott som pålägg till mackan. Prova att odla ärtskott – perfekt på mackan med en klick majonäs!

P1080003

Införskaffa en form som inte är i plast – vi arbetar ju hållbart och grönt här. Den ska gå att användas om och om igen, den behöver inte ha hål i botten. Första gången jag provade att odla dessa ärtskott tog jag en sockerkaksform ur skafferiet i aluminium, det var perfekt. På en secondhand butik/ loppis har jag fyndat flera stora aluminiumformar för en minimal slant.

Fyll formen med ett tunt lager planterings- eller blomjord, en till två cm djupt. Be barnen att pynta jorden med ett vackert ärtmönster eller lägg ut dem själv i snygga rader. Ärtorna jag använder är vanliga torkade ärtor från mataffären, dem som vi kokar den goda ärtsoppan på.

P1080009
En rosett skapad av min dotter. Ett ärtregn skapat av min son. De älskar att odla efter detta.
P1080020
Dessa använder jag. Mungbönor är ett test, får se hur det går.

När mönstret är klart, strö på ett tunt lager med jord eller såjord ovanpå. För att ärtorna ska hålla sig fuktiga bättre och för att jag tror att det är mörkergroende. För att skynda på groddningen la jag på en bricka över formen då håller fukten bättre – och fyra dagar senare har det redan börjat gro.

P1080019
Så här ser min form ut när den ställs ut i fönstret. På med en bricka tills det börjar gro.

Vattningen
Eftersom det inte är hål i botten, undvik att vattna rejält med kannan – det kan mögla jag har provat. Jag brukar spruta med blomsprutan morgon och kväll för att fukta ytan, någon gång ibland vattnar jag mycket sparsamt med vattenkannan – man känner på vikten om man lyfter upp formen. Därför är det så bra med aluminium som är ett så lätt material. En lätt form, inget vatten, en tung form full med vatten.

De gröna bönorna är Mungbönor. Det är ett test som jag inte ens har googlat. Jag vet att man kan grodda mungbönor, men jag är inte så förtjust i groddar – gillar mer skott. Hoppas att det fungerar!

Tillägg 2017-03-31: Mungbönorna tog sig och växte upp fint, men de var inge vidare goda att äta. Rekommenderas inte att odla på dessa vis. Jag vet att de passar bra att grodda i vatten.

Det växer av min sallat ”Little Gem” – en lärdom

 

P1070981
En lyckad sallats planta ser ut så här.

När jag planerade för vad som skulle planteras ut i varmbänken fick jag tips och inspiration ifrån Skillnadens trädgård om sallats sorten Little Gem. Hej vad den har växt på bra! Jag planterade endast sex frön, fyra tog sig och alla fyra lever ännu. Igår sådde jag en omgång till med sex frön. Tanken med att odla sallad är att så i omgångar, med några veckors mellanrum, för att hinna skörda och kunna njuta av sallat under en lång tid.

Trots att jag är nybörjare, om än en påläst sådan. En sak har jag lärt mig av min egen odling av sallat och det kan jag lära er. Om stammen/stjälken på plantan är ranglig och smal trots växtbelysning från början och ser ut att kunna gå av när som helst – och det konstiga är att det bara är bladen som växer inte stammen/stjälken. När växten planteras om sätt den så djupt det går, det är bara pyttelite stjälk som ska sticka upp tillsamman med bladen. Det är då salladen tar sig och börjar växa som en blivande salladsbukett. En vacker salladsskönhet!

P1070985
Så här ser den plantan ut som jag inte satte tillräckligt djupt vid omplantering ut. Den perfekta plantan ovanför och denna rangliga plantan är sådda exakt samtidigt, enda skillnaden är planteringsdjupet. Dags att plantera om endast denna lilla stackare – denna gång djupare. Hoppas den rättar till sig direkt.

 

 

 

 

 

Hemkokt sylt – ”gåbortpresent”

Bortbjuden på pannkaksmiddag hos goa vänner. Ville ta med något. Tittade i frysen och hittade ett gäng frysta bär. I skåpet en sparad tom honungsburk. Snabbt kokas det en enkel sylt, pyntar burken och in i kylskåpet en timme. Klart!

Hemkokt sylt – sockerfri

½-1 dl frysta hallon
½ dl fryst mango
½ dl frysta blåbär
½ dl vatten
1 knivsudd vaniljpulver
2 msk chiafrön

Koka ihop på svag värme ca 3-5min. Det är klart när alla bär går att vispa ut till en sylt. Häll chiafrön och vaniljpulver i den tomma burken, häll över syltkoket. Låt stå i rumstemperatur en kvart för att svalna, rör om och ställ in i kylen.

Jag piffade upp burken eftersom det skulle bli en gåbortpresent.

20170309_155419
Underbart god. Naturlig sötma ifrån mangon.